Föräldrar!!!

Nu har det hänt två gånger på mindre en vecka!

Min mor undrade med en rak fråga "När ska du skaffa dig en tjej?".
Visst borde jag det med det är inte bara och "skaffa" det gäller också att finna kärleken....

Men visst är det gullilgt med den moderliga oron över mig.

Håller faktiskt med henne det är dags att skaffa ett fast förhållande och ja jag är redo för det...
Var ska man då söka det?

Krogen?
Någon man känner?
Snabbköpet?
Jobbet?
Eller är det så att man springer på någon i vardagslivet (ibland utan att förstå det)?.

Ni som läser detta har ni något förslag?

Nu till något annat!

Mina underbara barn har kommit ner till mig och vi ska nu tillbringa mycket kvalitets tid tillsammans.
Hoppas bara vädret blir bra.

Min dotter har hittat kärleken igen och det märks.
Men skit kul hoppas bara att han också vågar sig ner så man får träffa honom.

Vad hittar ni på i sommar mina vänner?

Puss på er i sommar natten!!!!


Semester?

Förra veckan var sista för många på jobbet innan semestern och det märktes på jobbet då det verkade som om alla troddde Sverige stannade helt sen.

Så vad jag tänkte mig var att denna veckan skulle bli lugn och man kunde rensa på skrivbordet samt planera upp alla montage som kommer sen.
Men ack vad jag hadde fel!

Inget av det som skulle rensas bort rörde sig nåonstans utan det blev mer istället som väntar men man ska ju inte klaga på det som betyder att det varit en bra vecka.

Tycker synd om alla de som gick på semester och stannade i Sverige när det regnat från och till tänk er själv en hel vecka som redan gått för dem.

Själv har jag inte planerat något och kommer ta ledigt om och när värmen kommer eller blir det regn hela sommaren så vet man aldrig kanske en rest resa......

Givetvis ska jag tillbringa tid med mina barn och vet vad för bus som ska hittas på men kan ju inte berätta det här då de läser denna bloggen.

Semester innebär också festivaler och där kan man nu vara kräsen då det finns in i varje stad i princip.
Frågan är vilken man ska välja och med vilket syfte man ska besöka........

Musik, mat eller enbat fest!

Är det någon som kan rekomendera någon ny festival där alla tre faktorerna finns?
En festival som är ny och inte måste överträffa sig själv hela tiden för är det inte så att det är då festivalerna är som bäst?

Nu börjar jobbet med sommar kilona.....

Dit är jakten på kilona som jag ska jaga bort och som vanligt finns det ingen genväg men ett vad med chefen som morot.
Finns det en möjlighet att jag förlorar? NEJ inte en chans!!!

Så ser ni någon flåsande på cyckel som inte har något mål utan bara flår runt så vet ni varför.

(Två år sedan jag rörde cyckeln)

Vill tacka de som läser detta och tack för era synpunkter det innebär att jag fortsätter lite till.

Simma lugnt i regnet!  Kramar på er alla.....

Vinnare till vilket pris?

Visst är det så att vi vill känna oss som vinnare!
Man vill känna känslan av att vara först eller bäst på just det man tävlar i.

Men frågan är väll hur långt det får gå?

Själv är jag en tävlingsmänniska och hatar att förlora. Jag har även ett kontroll behov men just detta tror jag är pågrund av att jag vill vinna.

"Information och kunskap är makt som ger försprång"

Kan man och får man tävla på jobbet?

Jag tror alla säljare tävlar det är ju det som driver men vem tävlar man mot?
För min egen del så tävlar jag mot mig själv och inte mot kolleger just för att det fungerar inte fullt ut om man ska jobba i ett team.

Så mitt mål är att slå mitt eget resultat månad för månad både när det gäller försäljning, reklamationer, montagelösningar och även givetvis nöjda kunder.

Privat är det fotbollen och det är värre för här lägger jag inga fingrar mellan.
Två är en placering fel och gälls inte!!!!!

Det får aldrig bli så att vinst är på bekostnad av vänskap!

Som vanligt är den stora frågan hur omgivningen uppfattar mig när jag är den tävlingsmänniskan som jag är?
Vad går gränserna på Vinst till varje pris?
Vinnare till vilket pris?

Lördag kväll med vänner!

Jaha då var det Lördag och frågan var om humöret var på topp nog för att hänga med ut.........

Tog chansen och pallade mig till "förfest" hos en bland mina bästa vänner.
Visste verkligen inte om jag kände för att festa och gå ut men det ändrades ganska snabbt.

Medans vi satt och drack lite så väntade vi på hennes arbetskollega som skulle dyka upp senare.
Mycket riktigt så långt om länge dök hon upp ganska berusad eller som hon sa "jag blir lätt påverkad".

(Hon var en väldigt trevlig, rolig och söt tjej!)

Samtalet kan jag tro liknade ett samtal på en tjejmiddag (inte för jag vet har ju aldrig varit på en) ämnet var förhållande.
Till saken hör att av oss tre var två singel och en gift så lite olika infallsvinklar kunde man ju få.

Kärlek, sex och otrohet......
Tre ord som är väldigt laddade beroende på vem man pratar med och i vilket samanhang.
Om jag minns rätt så var vi nog alla överens om att man tar för lätt på förhållande idag och allt fler blir otrogna allt oftare.
Varför?

Kvällen var till för att gå ut och dricka, umgås och ha roligt inte för att ragga eller flirta, så var det sagt men som alltid så ska mina vänner hitta den stora kärleken till mig, de är väldigt omtänksamma av sig...

Efter långa djupa samtal så undrar jag över hur många som sitter i förhållande och äktenskap utan att vara kära eller sitter kvar i ren slentrian och varför?

Är det för det är bekvämt eller är det för barnen om det finns några eller kanske för rädslan om att bli ensam....

Vi landade på Harrys i Malmö vilken jag inte varit på sen...................ja minst tre år tror jag.
Ombyggt till det sämre tycker jag men ganska mycket folk trots detta så hittade man inga kul personer där.
Efter ett par timmar lättade vi till Swing inn ja precis Malmös största köttmarknad..

Lagom mycket folk och om vi kommit tidigare på kvällen så kunde det blivit en kul kväll där.

Som jag nämnde innan så skulle min kära vän givetvis hitta någon till mig och hon spanade in en tjej på dans golvet till mig otroligt.
Jag sa att jag inte var intresserad!
"Hmmm gjorde jag något dumt  hon var faktiskt väldigt söt"?

Jaja skit samma vanligt efter en sån kväll så är det orvars korvar som gäller mmmmmmmmmmm.

När vi stod där så säger en kille längre bak i kön "Hejsan Nicklas" och jag hälsar tillbaka utan att känna igen honom men han var fruktansvärt bekant. (hatar den känslan)
Tillslut så trillande polleten ner och det blev inte så konstigt samtal längre då kom jag på en kanon grej och tänkte att varför ska jag inte skaffa en dejt till min vän så frågan slängdes ut i kön ganska högt om han var singel och med en stor rodnad och lite skratt i kön svarade han ja, i samma stund vände jag mig till min vän och sa till henne att fan ta chansen!

Detta blev inte uppskattat trots att hon sa senare att hennes nr får gärna hamna hos honom.

Ja vad har man inte vänner till?????

Jag börjar undra om jag är kräsen när det gäller  förhållande eller bara bekväm?

Har faktiskt träffat en tjej under en längre period men tror inte det någonsin kommer att bli ett riktigt förhållande även om jag verkligen skulle vilja att det blev så...

Så det hela blev en avkopplande kväll ute och faktiskt riktigt kul.


Pssst! ångrar nu i skrivandets stund att jag inte pratade med den där tjejen på Swing inn men som i mitt motto "det som har hänt kan man inte ändra på" men det kunde kanske på verkat min framtid?


Var rädda om er och sköt om er kram.





Vänner, kompisar, bekanta, kolleger

När vet man vem som är vad?
När blir en kollega en kopis eller en bekant en vän?

Vad är en vän? Är det den personen som man delar allt med och då menar man precis allt, en person man kan lita på i alla väder?

Hur mycket berättar du för en kompis? Vet dina vänner mer än dina kompisar?

Jag vågar påstå att det är väldigt få personer som verkligen känner mig, det är väldigt få jag berättar allt för och själv undrar jag varför.

Har haft vänner som valt att vända ryggen i svåra stunder, Var det vänner då?
Så är det då brist på tillit eller väljer man att inte berätta allt. Tror nog att olika personer har behov av att berätta olika mycket.

När man verkligen berättar allt så ska det inte vara så att man behöver fundera på om fler får reda på det. Åter igen har man olika förtroende för olika vänner? Vad är det då som skiljer dem som vänner är någon igentligen endast kompis?

Själv jobbar jag på ett kontor där vi är fem kolleger, jag har nu varit på den arbetsplatsen åtta månader och märker för varje vecka hur mycket närmare man kommer varandrar så visst är det så att förhållandet till olika personer blir från kollega till bekanta och kanske till slut kompis eller vän.

Hur långt vill man då gå när det gäller jobbet? Är det så att man bygger upp en fasad för att inte släppa in kolleger för nära och varför i så fall?

Hm mycket frågetecken!!!!!!!

Som jag sa innan när det gäller vänner och då menar jag verkliga vänner så är de i mina ögon väldig få.
MEN jag kan lita på dem och det känns skit skönt.

Jag tror gott om alla människor tills de bevisar motsattsen!

Frågan jag ska ställa mig är nog hur mina vänner upplever mig eller människor i min omgivning upplever mig.......

Jag jobbar ju som säljare och det är mycket myter kring det yrket som inte stämmer men frågan är.
Kunderna förblir de alltid kunder, vilken distans ska man hålla, vad är faran eller fördelen med att bli vän med en kund.
Just det ser vi på våra kunder enbart som kunder och gör vad som helst för att sälja mer?

Ja så är nog fallet för många men dock inte hos mig fast jag är den tävlingsmänniskan som jag är.

Sen är det så att det är väldigt få kunder som du verkligen blir vän med!!!!!

Mitt råd i frågan vänner, kolleger, kompisar eller bekanta vad de i din omgivning än är så ändras förhållandena varje dag
och är du ärlig i ditt sätt så får du fler vänner för varje dag.

Jag uppskattar mina vänner väldigt mycket för de betyder mycket. Ni som vet med er att ni är den där verkliga vännen: Tack för att ni finns....


Psst en sak till: Det är lätt att ett förhållande blir till vänskap men att vänskap utvecklas till ett förhållande är mycket svårare om näst omöjligt.

Har ni funderingar så kom gärna med dem jag har bara berört ämnet på ytan ännu.......



Då kör vi igång!

Skapade denna bloggen för att delge lite tankar och funderingar, sen får vi se hur länge jag fortsätter.
Sitter och funderar medans jag letar bilder och hamnade automatiskt på sökning "Henrik Larsson".

Kan väll berätta från början att det är den största idolen jag har efter mina föräldrar, ni kommer säkert få många paralella liknelser i min blogg hänvisad till Henke.

Citat Henke. "Vad ska jag göra efter fotbollen jag kan ju inget! Förutom den enorma fotbolls utbildningen jag fått".

Så vad ska han göra när han lägger av och spela?????

För mig är det självklart, han kan ju alltid dela med sig av sin kunskap inom fotbollen det behövs fler "vinnar skallar" som honom.








Som ni säkert gissat så är fotbollen en stor del av mitt liv, undrar om det är därför man är singel?

Så där första inlägget är gjort men tro inte att denna blogg ska innehålla massa fotboll utan jag kommer tillbaka i morgon med första riktiga djupa tanken.

Psst! I morgon kväll är det ute kväll med några kompisar "vem vet".

Kram på er!





Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0